- sublimiter
- sublīmĭtĕr, adv.
en haut, haut; avec grandeur, avec noblesse.
* * *sublīmĭtĕr, adv. en haut, haut; avec grandeur, avec noblesse.* * *Sublimiter, pen. corr. Aduerbium. Columel. Nec sublimiter potest, nec per longa spatia volitare. En hault.
Dictionarium latinogallicum. 1552.